För enträgen kamp för att bevara Västerbottens skogar med höga naturvärden.

Anton har på ett par år blivit en otroligt duktig inventerare och mycket bra på att överklaga avverkningsanmälningar i områden med höga naturvärden.

Han har med iver, stort intresse och stort specialkunnande, både biologiskt och tekniskt/juridiskt, lyckats stoppa avverkningar av skyddsvärda skogar.

För Patriks enorma engagemang för att rädda avverkningshotade skogar och för att han är en levande kunskapsbank som ständigt och tålmodigt delar med sig till alla som vill veta. Naturskyddsföreningen i Västerbotten anser att detta arbete är en viktig naturvårdsinsats som utförts uthålligt under flera decennier vilket gör att Patrik Nygren väl förtjänar utmärkelsen. Patrik har fått kämpa i hårt motstånd från etablissemanget som inte förstått eller velat förstå det han förstått, att vi inte bara ska se skogen som en ekonomisk kassako, utan som den helt avgörande roll den har för den biologiska mångfalden och för en frisk och levande natur.

2023 - Torgny Forsgren
Torgny har engagerat sig i flera decennier för kunskapsspridning om naturen och den biologiska mångfalden. Genom föreläsningar, debattartiklar, insändare, radio & media, men även långdragna rättsliga och juridiska processer har han outtröttligt jobbat vidare med att skydda vattendrag, skogar och ekosystem. Trots motstånd har han aldrig gett upp.
Hans förmåga att sprida kunskap är ovärderlig, hans fina humör är smittande och han ställer alltid upp för att hjälpa till med faktabaserade råd, roliga historier, ett varmt bemötande och så mycket mer. Han besitter en stor förmåga att förklara komplicerade sammanhang på ett enkelt sätt, allt för att hans lyssnare ska förstå det allvarliga läget vår planet befinner sig i.
Torgnys arbete som planetskötare och Torgny som människa förtjänar väl utmärkelsen Guldspoven år 2023! 

Genuint intresse för naturen och olika djur, inte minst hästar, är anledningen till Elin och Jonas Nordlunds strävan att kombinera gamla och moderna tekniker. Deras metoder resulterar i att markskador inom jord- och skogsbruk undviks och att den biologiska mångfalden bevaras. Deras arbete är också en inspiration till att bedriva en fossilfri verksamhet. I över 10 år har de återskapat igenvuxna åkrar och betesmarker och bedrivit ett hyggesfritt skogsbruk, allt med nordsvenska brukshästar.
Tack vare deras hänsyn till miljön blir resultatet även en utsläppsminskning av växthusgaser. De sprider sina erfarenheter genom kurser i brukskörning med häst och bedriver avelsarbete med egna hingstar och avelsston. Efter upptäckten av lantrasen Bjurholmshönan, en väldig sällsynt ras från slutet av 1800-talet som klarar det västerbottniska klimatet, blev Jonas även genbanksansvarig för hönsen och svarar för deras spridning till andra gårdar.

Elin och Jonas visar med sin kunskap och sitt engagemang att en fungerande framtid är möjligt utan att vara bakåtsträvande. De är vägledande för de kommande unga generationerna. Naturskyddsföreningen i Västerbotten anser att detta arbete är en naturvårdsinsats som har stor betydelse och att Elin och Jonas därför förtjänar utmärkelsen Guldspoven år 2022.

För att på helt ideell grund, osjälviskt och modigt under 25 års tid, stått upp för den biologiska mångfalden och verkat för att ge den artrika skogen en röst som berättar om dess värde för framtida generationer.

Med den biologiska mångfalden som sin hjärtefråga har Christer med kunskap och saklighet kämpat för att bevara värdefull skog i Västerbotten. Genom projektet forskningsresan som han var med och arrangerade fick han biologer och skogsvänner att delta i skogsinventeringar över hela Västerbottens län, helt ideellt. Från att inventera gammelskogar till att skriva artiklar har Christers ihärdiga och outtröttliga arbete lett till att skogar som hotats att kalhuggas fått ändrade avverkningsplaner och i många fall fått ett skydd som lett till att de står kvar än idag.

För att på helt ideell grund, idogt och envetet under närmare 30 års tid, ha gjort en naturvårdsinsats utöver det vanliga som har haft stora, mätbara effekter och en avgörande betydelse för tornfalkens population i Västerbottens odlingslandskap.
Allt eftersom brukandet av markerna i vårt län började bedrivas av större jordbruksenheter så lades många diken igen och de enstaka träd som växte i dikesrenarna togs bort. Möjligheterna för Tornfalken att då hitta kråk- eller skatbon i dessa träd för sin häckning minskade. Stefan Delin började redan 1990 att iordningställa holkar i form av stora bolådor att sätta på de lador som är  karakteristiska för detta ladrike. Under de senaste 30 åren har han byggt och monterat bolådor på lador i kommunerna Nordmaling, Umeå och Vännäs, sammanlagt ca 500 stycken. För människorna som rör sig i området har lådorna på lador blivit en bekant syn och antalet häckande tornfalkspar har ökat markant.
En stor del av de lyckade häckningarnas ungfåglar har ringmärkts och nu uppgår antalet hittills ringmärkta fåglar till ca 15.000, ett inofficiellt världsrekord för ringmärkning av Tornfalk. Naturskyddsföreningen i Västerbotten anser att detta arbete är en stor naturvårdsinsats som genomförts på helt ideell bas och att Stefan därför förtjänar utmärkelsen Guldspoven år 2020.