Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina kan komma att omkullkasta de finsk-ryska planerna på kärnkraft vid Bottenvikens östra strand.
Kort sammanfattning:
Kärnkraftsbolaget Fennovoima erhöll s.k. ”kompletterande principbeslut” från finska riksdagen år 2014 vilket möjliggjorde att de kunde påbörja de initiala investeringarna på Hanhikiviudde.
Den vackra landhöjningsudden, som hade mycket höga naturvärden när projektet drog igång och ligger bara knappt 13 mil från västerbottniska Bjuröklubb, Skellefteå, är idag skövlad. Där är nu en gigantisk industritomt med hamn, kontor och annan infrastuktur som krävs för att stödja verksamhet kring en kärnreaktor.
Företaget Fennovoima ägs till drygt en tredjedel av ryska kärnvapen- och kärnkraftsjätten Rosatom, och det ryska bolaget ska enligt planerna leverera en ”nyckelfärdig” reaktoranläggning, Hanhikivi 1, samt därtill kärnbränsle och teknisk spetskompetens.
För att påbörja byggnationen av själva reaktorn krävs att den godkänns av finska Strålsäkerhetscentralen (STUK) och att Finlands regering därefter beviljar företagets ansökan om byggkov enligt kärnenergilagen, och detta har dröjt; STUK uppger att dröjsmålen har sin grund i att Rosatom haft svårt att leverera de kompletta ”reaktorritningar” som krävs.
Projektet har allt sedan start mött hård kritik; från många ortsbor, ett antal politiker, flera miljöorganisationer och inte minst från nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken. Nätverket har sedan start 2011 enträget arbetat för att lyfta frågan, bl.a. via besök hos regeringsföreträdare i både Finland och Sverige, kontakt med politiker och media, insändare/debattartiklar, namninsamling, manifestationer och konferenser. På initiativ från nätverket har dessutom 22 nordsvenska kommuner på olika sätt sagt ”Nej till kärnkraft vid Bottenviken”.
Kritiken har dels berört den breda palett av miljöbelastningar som ett kärnkraftverk vid ett slutet, grunt innanhav skulle medföra (kylvatten, utsläpp under normal drift, risk för storskaliga utsläpp, slutförvarsproblematik mm). Dels har kritiken lyft den strålsäkerhetsrisk och säkerhetspolitiska sårbarhet som följer med Rysslands/Rosatoms storskaliga inblandning i projektet.
Trots protester och välgrundad kritik har dock Fennovoima erhållit erfoderliga tillstånd av myndighetet och politiker i Finland, och projektet har kunnat fortskrida – fram tills nu.
Dagsläget:
Den ryska agressionen mot Ukraina har bekräftat kritikernas värsta farhågor, och finska försvarsministeriet har bett om en riskanalys för att bland annat kartlägga eventuella faror med ryskt samarbete. Alexander Stubb, statsminister när Fennovoima fick det grundläggnde tillståndet 2014, säger i intervju i Helsingin Sanomat (HS) den 2 mars 2022 att ”Så här i efterhand var beslutet ett misstag, och som tur är går det nu att rätta till” och statsminister Sanna Marin uppges av samma källa ha sagt att ”projektet inte fortskrider”.
Mot bakgrund av Ukrainakrisen verkar det idag osannolikt att Fennovoima/Rosatoms kärnreaktor kommer att färdigställas, men viss osäkerhet kvarstår då regeringens formella beslut att neka Fennovoima bygglov, än inte klubbats.
Naturen på Hanhikiviudde är spolierad och går svårligen att återställa, men kanske lämpar sig platsen för vindkraft?
För nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken,
Elisabeth Holmström, Överklinten.
PS: Fortlöpande information återfinns på Kärnkraftsfritt Bottenvikens facebook-sida. Bifogar här några aktuella artiklar:
Kommentera