Debattartikeln nedan publicerades i VK 16 juli 2024

Låt inte EU:s nya lagstiftning för gruvor bli ett verktyg för att offra miljön i norra Sverige. Det skriver Naturskyddsföreningen som oroas över ansökan om snabbspår för en gruva i Rönnbäcken, Tärnaby.

Prospekteringsbolaget Bluelake Mineral AB har nu ansökt om att Rönnbäcken ska komma med på EU:s lista över prioriterade gruvprojekt. Det är den första kända ansökan i Sverige med hänvisning till unionens nya Critical Raw Material Act (CRMA). Den kommer att bli ett test för hur stora ingrepp i naturen och renskötseln som accepteras för gruvor som anses viktiga för den europeiska industrin.

I EU-lagen som gäller sedan maj i år listas 17 metaller som ”strategiska” för klimatomställning och militärt försvar. Nu kan bolag ansöka om att få med sina gruvprojekt på listan för snabbspår och tillstånd inom 2 år och tre månader! Ett ”fast track” som gör det omöjligt att göra en bra miljöprövning och ha en seriös dialog med berörda samebyar, kommuner och närboende.

Motivet att klassa Rönnbäcken som strategiskt är att fyndigheten innehåller kobolt och nickel. Halterna är dock extremt låga; 0,003 respektive 0,18 procent vilket innebär att merparten av det som bryts kommer att bli till avfall. Det innebär att mer än 500 miljoner ton gruvavfall skall deponeras i fjällmiljön och renskötselområdena. Tidigare har Bluelake Mineral skrivit att de vill deponera avfallet i ett kraftverksmagasin, vilket skulle påverka hela Umeälvens vattensystem.

Nu föreslås ett landbaserat alternativ. Ingen miljöprövning av detta har gjorts men Naturskyddsföreningen är fortsatt mycket oroade för föroreningar i Björkvattsdalen och i Umeälven.

En annan central fråga är hur malmen kan transporteras. Det alternativ som företaget nu föreslår är bygge av en helt ny vägsträckning söder om Umeälven ner till Storuman. Den skulle gå genom ett område med relativt obruten natur. Konflikten med renskötseln är redan tidigare omfattande och skulle bli ännu större med denna vägdragning. Renskötseln är redan under hård press från en kombination av kalhyggen, vattenkraft, turism och vägar och är beroende av de få de naturliga vandringsleder som finns kvar i länet.

Sverige har under de senaste årtiondena skapat en lagstiftning där stora gruvor och andra miljöstörande projekt skall genomgå en seriös miljöprövning. Vi kan vara stolta över en lagstiftning som ger tid för miljökonsekvensbeskrivningar, seriösa samråd med samebyar, kommuner och närboende och en speciell prövning av motstående riksintressen som miljö, renskötsel, matproduktion, kulturminnesvård och näringsverksamhet.

Tyvärr finns nu tecken på att viktiga delar i denna prövning kan komma att urholkas. Nyligen kom en statlig utredning som föreslår att miljöprövningen enligt Natura 2000 skall senareläggas, vilket har fått gruvbolagen att hoppas på att den skall väga lättare i beslutsfattandet. Regeringen har i juni beslutat om ett ”accelerationskontor” som skall hjälpa till att skynda på beslut om grön industri. På toppen av allt detta kommer EU:s nya lagstiftning. Tjänstemän på Länsstyrelserna som redan går på knäna för att granska projekt ska nu pressas att göra miljöprövningar på betydligt kortare tid – troligen utan mer resurser.

Naturskyddsföreningen befarar att detta sammantaget kommer att försvaga arbetet för en hållbar utveckling — och vi ser allvarligt på att förändringarna motiveras med just den hållbarhet som de i själva verket hotar.

Vid en konferens i Jokkmokk nyligen hade föreningen besök av en internationell expert från European Environmental Bureau (EEB) i Bryssel som berättade om EU:s nya snabbspår. Han var mycket oroad för om och hur miljöskyddet kommer att hanteras i valet av strategiska projekt. Mycket talar för att beslutsfattandet kommer att omgärdas av stort hemlighetsmakeri. Det är till exempel oklart vem som ska representera Sverige och andra länder i besluten om Rönnbäcken och andra projekt. Ansökningstiden går ut i augusti och besluten ska ske redan i november.

Naturskyddsföreningen ser positivt på industrisatsningar som kan minska utsläppen av fossila bränslen och hejda klimatförändringen. Men satsningarna måste vara genomtänkta och hållbara, inte bara för klimatet utan även för biologisk mångfald, lokalsamhällen och de som ska arbeta i industrin. Innan vi diskuterar nya gruvor behöver vi fokusera på ökad återvinning av metaller – och faktiskt se över hur mycket vi behöver i en verkligt grön och hållbar framtid.

Mer än 25 deltagare från olika tänkbara gruvorter i norr deltog på mötet i Jokkmokk och organiseringen för att motverka olämpliga projekt är på gång. Naturskyddsföreningen har också beslutat anställa flera personer för att följa satsningarna i norra Sverige. Vi kommer att göra allt vi kan för att klimatomställningen i Norr- och Västerbotten ska ske på ett rättvist och hållbart sätt. Vi hoppas att regeringen och EU gör detsamma.

Angelika Schindler-Egl

vice ordförande Naturskyddsföreningen Västerbotten,

Pernilla Johansson och Lars Igeland

projektledare för Naturskyddsföreningens granskning av industrisatsningarna