Studiecirklar om gruvor våren 2015

aitik1080px

Aitiks koppargruva. Foto: TZorn (CC BY-SA 3.0)

Det här är samlingssidan för vårens studiecirklar om gruvor
Här kommer du att hitta underlag och planering för gemensamma aktiviteter. De enskilda studiecirklarnas program och mötesschema finns på respektive krets/läns sidor.

Varje studiecirkel behöver en lokal cirkelledare som håller i cirkelns möten och är kontaktperson till samordnaren André Nyström. Förutom ledaren behöver cirkeln åtminstone två deltagare till för att godkännas av studieförbunden. Nyttja i möjligaste mån Studiefrämjandet för lokaler och annan hjälp med cirklarna.

Samordnare
De som är intresserade eller vill starta cirklar bör kontakta länskanslisten Andre Nyström på mail eller mobil 070-555 73 65, så planerar vi ett möte – enklast med fjärrmöten.

Mål
Tanken med studiecriklarna är att sprida kunskap om gruvproblematiken bland föreningens medlemmar och intresserad allmänhet, och stärka deras samarbete i landet samt planera föreningens kommande aktivieter i gruvfrågan.

Rekommenderat underlag:
Mycket av materialet är återvunnet från underlaget för Västerbottens gruvpolicy som klubbades förra våren men det tillkommer även en del nytt.

Reportageboken ”Smutsiga miljarder” av journalisten Arne Müller, 2013. God genomgång av de senaste årens gruvprojekt i Sverige med många exempel på där det gått fel. Tar upp både miljöproblem och ekonomi i gruvbranschen. Se även URs inseplning med Arne nedan. Boken är grundläggande studiematerial så studiecirklarna får bidrag vid köp av boken.

Sveriges mineralstrategi från Näringsdepartementet 2013. Regeringens syn på gruvindustrins utveckling fram till 2030 – året då strategin förutspår att vad som i mängd motsvarar alla Sveriges nu kända mineraltillgångar ska vara brutna. Lästips: Sammanfattning s. 4-5, Sveriges förutsättningar s. 9-12, Det svenska ramverket s. 17-19. Skumma resten för intressanta kartor och diagram. Det finns väldigt lite konkret om miljöfrågor.

Vägledning för prövning av gruvverksamhet av SGU 2013. Tydlig genomgång av prövningsprocessen för gruvor och beskriver proceduren för undersökningstillstånd, bearbetningskoncession, miljötillstånd och markanvisning och vilka myndigheter såsom Bergstaten och Mark- och miljödomstolen som är inblandade. Lästips: varje kapitel har en sammanfattande inledning som sammantaget ger en övergripande bild, motsvarande Mineralstrategin s.17-19 ovan.

Miljöpåverkan från gruvindustrin av Kersti Karltorp 2008, på uppdrag av AP-fondernas Etikråd. Bra genomgång av gruvors miljöpåverkan med både översiktliga sammanfattningar och detaljavsnitt för olika mineraler. Lästips: Inledande sammanfattning s. 4-7, kapitel 2 Gruvans livscykel och miljöpåverkan s. 11-38, sammanfattning mineraler s. 61-62. Bonusmaterial om brytningsmetoder och miljöproblem i bilagorna.

Naturskyddsföreningen Västerbottens gruvpolicy, 1 sida från 2014.

Naturskyddsföreningen i Norrbottens ställningstagande om gruvfrågor, 6 sidor från 2014.

Fältbiologerna tog på sitt Riksårsmöte 2014 ett nytt gruvpolitisk program. 2 sidor.

Naturskyddsföreningen i Övertorneå bjöd in Olle Holmstrand att prata om uranbrytning i och med planerna på en guld- och urangruva i finländska Rompas. Olles föreläsning finns som pdf och videoklipp. (se även UR-inspelningen nedan)

Sametinget har en sida om gruvor i Sápmi som samlar diskussion och beslut. Däribland Sametingets syn på mineraler och gruvor i Sápmi som antogs 2014.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) gör varje år en sammanställning av befintliga gruvor, ekonomi, anställningar, ansökningar mm i Sverige. Lästips: det finns många intressanta kartor och diagram insprängda mellan tabellerna.

SGU har även en kartsida som bland annat visar mineralrättigheter med undersökningstillstånd och koncessioner, bland annat.

Länsstyrelserna upprättar en prioriteringslista för förorenade områden. I Västerbotten är 6 av de 10 högst prioriterade områdena knutna till gruvverksamhet och i Norrbotten 5 av 10.

Andra medier:
Kunskapskanalen / UR samtiden visade inspelningar från seminariet Gruvor i fokus i Gränna, som arrangerades av bland andra Naturskyddsföreningen, Aktion rädda Vättern och ABF (klicka länkarna för att se programmen på UR.se):

Gruvor och vi. Gruvorna i Sverige har fått uppsving sedan 2010. Det betyder att fler företag vill starta en gruva. Här berättar journalisten och författaren Arne Müller om gruvorna i Sverige.
Gruvor och återvinning. Vad är sopor? En tröja i affären är en vara man kan köpa, men om samma tröja ligger i soporna då är det sopor. Det är betraktaren som avgör, säger Nils Johansson, forskare i miljöteknik.
Vätterns speciella bottengeologi. Hur ser Vättern ut och hur bildades den? Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi, berättar.
Gruvor och vatten. Utsläpp från en gruva påverkar vatten som finns runtom. Olof Holmstrand professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik, berättar vad hans forskning har visat om mark vid gruvor.
Gruvdammar. Det finns inte så mycket forskning på hur gruvor påverkar miljön, det satsas mer på att se vilka metoder som är bäst när man ska utvinna mineraler och annat.  Eva-Lotta Thunqvist, doktor i mark- och vattenteknik, berättar hur gruvdammar byggs och vilket läge som är bäst.
Paneldebatt med gruvor i fokus. En panel ger sin syn på miljökonsekvenserna av ett gruvprojekt vid Vättern.

Utbildningsradion har även inspelningar från Georanges branschseminarium Framtidens gruv- och mineralindustri. Mest intressant är Vad är Norrland värt? av Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet – värdet beräknas på en kvart.

Sveriges radios program Kaliber har under de senaste åren sänt en del  intressanta program om gruvproblematiken:

Turerna kring konkursade Pajalagruvan, 1 mars 2015.  Misstänkta miljöbrott, dubbla stolar och långsam hantering.

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? 18 januari 2015. Hur påverkas stålindustrin av en global marknad?

Dags att bryta? Kaliber om miljövänliga metaller, 25 januari 2015. Är det bättre att bryta mineraler i Sverige än i Kina?

Malmjakt i skyddad natur, 13 april 2014. En stor del av jakten på malm i norra Sverige sker i skyddad natur.

Malmens makt i tre delar, 2012. Tar upp miljöproblem, situationen för lokalsamhället och arbetsmarknaden i branschen.

Som avslutningen lite stand-up med författaren Mikael Niemi om minerallagstiftningen.